Real life story - från Petra Forsyth, Lysekils Örtagård!
Han heter Rabalder på papper men kallas Balder eller Baldis...
Han är Ardenner, storlek större, 4 år till maj, 950 kg tung, 1.68 hög
2010 - Rabalder - för Hippolyt!
2011 - Rabalder - efter gott bete och daglig sempercube!
Första gången han har sadel. Fin och go vinterpäls. Det är tränarens dotter som agerar stuntman
December 2011 - Mail från Petra till St. Hippolyt:

Hej, jag har endast varit åf i 5 månader men har en real life story med havre inblandat.

Min valack har utfodrats med hestamix sedan han kom till mig för 1,5 år sedan. När han kom var han nervös, hoppig och allmänt i spykiskt obalans.

Vi såg positivt resultat på hans mentala inställning redan efter 2 månader, plus att han absolut älskar sin hestamix. När fodret är slut kommer han med sin hink i munnen, går upp till staketet och slänger ner hinken framför mina fötter - som om han vill säga att "Du jag tar en portion till tack!".

Han utvecklades till en positiv, nyfiken och energirik pojke. Fin hårrem, starka hovar bra mage (alla mina hästar får givetvis Irish mash 1-2 gånger i veckan) Men framförallt lung i psyket!
I september månad åkte han iväg till en gård för att bli inkörd och tränaren har stor erfarenhet av hästar så vi tänkte inte på att behöva nämna vitaminer och mineraler till mannen. Vi tog för givet att detta skulle han få i sin dagliga kost.

Allt gick bra första månaden, min valack tog till sig allt han lärde sig och avancerade fort. I slutet på månaden, vid ett av mina besök för att se hur mycket han lärt sig så började han bete sig nervöst. Tålde inte att jag tog på hans kropp. Betendet var nervöst till den grad att han betedde sig som om han blivit slagen.
Jag och min man började fundera....men vi trodde absolut inte att han blivit slagen för han avgudade tränaren....men ändå....det verkade mycket mystiskt.
Efter en vecka ringde jag upp tränaren för uppdatering och då berättade han att min valack hade fått ett utbrott av den större graden - i paddocken.
Han hade skenat rakt över tränaren och slitit selen sönder, rusat in i sin box och ställt sig och skakat som om han blivit skrämd till vettet.

Tränaren klarade sig men en spricka i benet och fick hoppa på kryckor en månad. Alla fick huvudbry över detta. Detta var inte likt min häst.
Så här hade han aldrig gjort förut - det låg inte i hans natur eller hans personlighet.
Jag åkte ut och marktränade honom, och körde ut en säck Naturmusli som jag bad tränaren att ge honom varje dag. Jag hade också märkt att han ömmade i framhovarna när han gick på grusväg.

Vi frågade tränaren vad han ger honom i kraftfoder och vi fick till svar att havrekross ger han alla sina hästar, samt höensilage. Vi bad honom genast sluta med havren och endast ge naturmuslin samt att vi hängde upp en himalayasten vid vattenkoppen. Irish Mash gav jag honom 2 gånger i veckan vid mina besök!

Det tog 5 dagar, sen var min valack sig själv igen. Lung, självsäker och cool! Han har nu avslutat sin utbildning med högsta betyg och ska få komma hem till nyår.
Tränaren tycker så mycket om honom att han frågat om jag verkligen inte ska lämna kvar honom. Han säger att han är sååå imponerad av min häst. Nä du! Nu ska han hem - äntligen - vilken resa!

Jag säger bara en sak... Vad du stoppar i din häst är vad du får ut av din häst!!

:) Petra Forsyth-Lysekils Örtagård
Balder 2010: Veckan innan han köptes av oss, dvs innan St Hippolyt! Man ser en enorm skilldnad då och nu